Eller sommarens sista storm. Det är aldrig bara en bris i Kalmar. Jag bar en lång, lätt utsvängd kjol tillsammans med sneakers och linne. Även en skinnjacka, så ja, nu är sommaren slut. Kjolen fladdra i vinden när jag gick tillbussen och det mina vänner, är en känsla som jag på något lustigt sätt gillar. Jag är medveten om att jag låter som en tönt eller något när jag säger så men jag antar att det är bra att vara sig själv. Jag gick till presbyrån för att köpa en take away-latte. Där va kaffemaskinen trasig. Jag gick vidare till McDonalds. Den varma mjölen tog slut efter personen framför mig fått sin latte. Jag tog bara en kaffe och jag missa bussen, ja vad kan jag säga.. Livet är hårt ibland. Men jag hade en skön hemfärd på bussen(Jag sov. Jag sover bäst på buss/tåg, vilket är ytterst underligt) Nu ska jag sätta mig och läsa engelska. Vissa påstår att jag inte har något liv såhär när jag pendlar. Jag håller med till 110 procent. Ha det!
























