Ferferi has left the building

Här kommer inlägget jag liksom lite väntat med. Dragit ut på det tills jag känt efter ordentligt och varit säker. Ni vet förmodligen redan vad jag tänker skriva. Det har varit rätt uppenbart på sistone.

Jag varken vill och kan skriva här längre. Av många anledningar.

När jag började skriva menade jag inte alls att göra det till en sådan stor publik som det blev. Syftet var en resedagbok för mina närmaste om äventyren i Paris. Sedan gick det som det gick. Det eskalerade. Jag lärde mig en helt ny värld, fann massa nya bekantskaper, fick en utmaning i att fotografera och skriva mitt bästa. Just för att läsarantalet skrämmande nog ökade och ökade. Så bloggen blev ett heltidsjobb och ett redskap att förvalta väl helt plötsligt. Något jag inte alls förutsett. Jag menade också att sluta när jag var färdig med min resa. Men kunde inte riktigt med. Så mycket som jag lagt ner min själ i det.

Redan i augusti när jag kom hem från Paris så märktes dock en stor skillnad i mitt bloggande. Glöden försvann. För det var ju ingen Parisblogg längre. Grundstenen hade rubbats.

Numera jobbar jag heltid. Mitt liv har tagit en annan vändning än vad jag hade planerat. En väldigt positiv sådan. Och jag fick släppa alla mina planer och projekt. Sluta mina jobb. Flytta till en ny stad. Lägga idéerna på is.

För tiden. Den är numera knapp. När jag är ledig så vill jag just vara det också, ledig. Då vill jag inte behöva fota allt jag gör. Tänka på hur allt ska formuleras i skrift efteråt. Sätta mig vid datorn. Igen. När jag ändå sitter vi en dator mest hela dagarna.

Jag säger inte att jag slutar för gott. Kanske får jag längtan och skriver ett inlägg någon gång. Däremot vet jag att skulle jag fortsätta på riktigt så lär det inte hända i det här formatet. Jag har tillsammans med några kollegor startat  en ny blogg. En jobbrelaterad sådan. Så energin kommer hädanefter ligga där.

Men skriver jag för mig själv, så kommer det förmodligen ske mer privat.  Och på ett ställe som inte limiterar mina fotouppladdningar, raderar foton, tappar bort inlägg, ligger nere eller hindrar mig från att se statistik. Framförallt kanske också ett ställe som håller det de lovar. Det har varit problem sedan jag bytte hit för snart ett år sedan. Nu får det räcka.

Mitt nya liv har hittintills inneburit en hängivelse till mitt dagliga arbete. Jag andas det. Jag drömmer det. Jag lever det. Och det är precis det jag vill göra ett tag framöver också. Närmast väntar tjänsteresa till Dublin. Till sommaren Los Angeles. Däremellan och efter en himlans massa andra äventyr och resmål. Jag älskar och brinner för det jag gör och vill fullt ut koncentrera mig på detta.

Ett nytt kapitel i mitt liv har startat. Så det är dags att vända blad.

Tack för att ni varit med mig fram till nu.

  1. Hade hoppats att du skulle hitta tillbaka till skrivarglöden – men man får väl sakta inse att en av de bra bloggarna man läste är borta 🙁

  2. Tittade tillbaka på din förra blogg, bloggen om ditt liv i Paris som inspirerade mig att ta intiativet att åka till Frankrike (åker nu i augusti). Jag vill verkligen tacka dig över tiden du tagit dig till att blogga, och för att du gett så mycket inspiration och läsande!
    Önskar dig lycka till med allt!

  3. Det tog tid att smàlta detta…men nu inser jag att en favorit blogg àr borta. Nàr du bòrjar igen, skicka en kommentar via min blogg. Vill ònska dig all lycka till!!

  4. Men nej. Jag kommer sakna dig. Men hoppas såklart finna dig i annan tappning någon annastans förstås. Vi kan ju inte vara HELT Ferferilösa, eller?

  5. Åh vad tråkigt att du skall sluta! 🙁 Men har märkt att det blivit lite färre inlägg så jag förstod att du kanske vart lite trött på det. Joo nån fritid skall du väl få så jag ger dig ett par tips 🙂

    Restauranger som är bra och centrala:
    The Winding Stair (Irländskt, kött, fisk, ekologiskt)
    Saba (thai)
    Hugo’s (franskt)

    Klassiska pubar:
    The Barge (min favorit, ligger vid Chalemont spårvagnsstopp om du kanske åker den till ”jobbet”)
    O’Neills (ej varit där men hört att det är en klassiker, centralt)

    Barer (dessa tre ligger minuter från varandra)
    Bar No name (baren har inget namn utan en snigel i ingången, en av de sjysstaste barerna jag varit på. Det är som en stor lägenhet med en jätteterass och trevligt folk, goda cocktails, gå dit om du får tid och ork!)

    Dakota (http://www.dakotabar.ie/, en bra bar när Bar no Name)

    South William Bar (http://www.southwilliam.ie/) Sjysst musik (oftast) och skönt ställe.

    Dessa är de jag kommer på nu, det kan vara svårt att hitta bra restauranger och barer/klubbar här. Så är det något speciellt du är ute efter, skriv en kommentar er skicka ett mail så har jag säkert någon aning 🙂
    När åker du?

  6. Tack själv!

    Tro det eller ej, jag har läst din blogg emellanåt. Varit roligt att följa dig och delar av ditt liv! Knäppt att vi inte setts på 100 år!

    Beundrar dig och ditt mod i alla fall. Du vågar det som vissa av oss andra aldrig skulle göra, det tycker jag är så häftigt! (Även om jag bara sett det här över datorn – något jag började med av en slump och fastnade i).

    Ta hand om dig, och lycka till!

    Vi ses/ Jens (hoppas du vet vem jag är!)

  7. Fy fan va tråkigt! Blir faktiskt lessen älskar att följa din blogg. Jag önskar dig all lycka i framtiden och hoppas vi hör mer av dig. Bisous

  8. Förståeligt och jag tänker som du, ska man göra det ska man göra det från hela hjärtat. Om det inte känns bra, ska man göra något annat.

    Men din nya blogg då, får vi adressen?

    Je t’embrasse fort

  9. Trist att du slutar men förståeligt. Hoppas få läsa hur det går för dig någon gång i framtiden….until then: lycka till! Det har varit kul att följa dig!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..