Jag har fått några kommentar på mitt nedanstående inlägg som argumenterar emot mig, och jag tycker det är så bra! Vi måste diskutera det här, för uppenbarligen är något fel. Men jag vidhåller mina åsikter fortfarande. Har läst diverse SD-bloggar idag, måste erkänna att jag inte läst dessa bloggar tidigare utan enbart läst igenom SDs valmanifest. Det var någon som ifrågasatte huruvida jag hade gjort det tidigare och om jag riktigt var införstådd med partiets valfrågor. Som svar på det säger jag; självklart. Jag hade aldrig gett mig in i leken annars. Däremot förstår jag frågan, fullkomligt. Det är en naturlig fråga med tanke på ignoransen som funnits inom media gentemot Sverigedemokraterna. En ignorans som inneburit att Sverige delats på två. Det är så fel och det är inte första gången svensk media agerar så här. Och varje gång skiter de sig själva i näven. Vi kan inte hålla på och ignorera folkgrupper, åsikter, religionsskillnader, partier, länder eller allt vad det nu kan vara.

Som ett land som står som modell för andra så är vi ibland bra dåliga på att göra så simpla saker som att föra en diskussion. Jag tror det är där som problemet ligger och det skulle inte förvåna mig om vi om fyra år får ett parti vars kall blir att motarbeta SD. Alltså att vi misslyckas med diskussionerna.

För jag blir så jäkla mörkrädd när jag stiger in på vissa SD-bloggar. Hatet gentemot folkgrupper och andra religioner är så stort. Med andra religioner menar jag islam. Ingenstans diskuteras all världens tusen andra religioner. Utan vi hatar alla som är muslimer och vi vill förinta hela religionen. Inga moskéer på den svenska marken säger man. Inga muslimer på våra gator?

Ett hat som jag anser vara konsekvensen av glorifieringen och idoliseringen av det stora landet i väst, USA, som vi har här i Sverige. Ett hat baserat på senaste årens terroristkrig, som i min mening har utagerats från båda hållen.

Och det är där, precis där, som jag tror vi kommer till kärnan av problemet kring gårdagens rabalder. Senaste åren har varit tuffa för många av oss i västvärldens. Finanskris, krig, Wikileakavslöjanden, Guantanamoincidenter, terroristhot, arbetsbrist. Vi har alla någon gång säkerligen befunnit oss i en personlig eller ekonomisk svacka de senaste tio åren. Och vi är fruktansvärt trötta på det. Så vi vill ha en räddning, en ändring och börjar tänka på the good old days. Då allting var så bra. Innan finanskris. Som inte fanns innan invandrarna tågade in. Det är dem som tagit våra jobb! Och tar de inte våra jobb, ja då lever de på våra skattepengar istället. Och vilka representerar inte den stora skaran invandrare om inte muslimerna? En herre med efternamnet Laden lyckades för alltid sätta en härlig stämpel på denna religion. En stämpel som nu står för hat, ilska, krig, terrorism och problem. Jag är inte muslim själv, men jag respekterar den som är det. Lika mycket som någon som bjuder på selleri när jag själv inte gillar det eller någon som tycker jag ska ta av mig mina finskor när jag går på hemmafest. Acceptans.

Självklart, finns det andra frågor som SD tar upp, om ändock Islamförbjudet verkar vara en central fråga för många av er/dem. Jag säger inte heller att alla som röstar på SD är islamhatare eller hatar invandrare. Jag säger bara att jag tror att missnöjet baseras på något annat, i grund och botten. Och det som skrämmer mig med gårdagens resultat, det går att utläsa på de flesta SD-bloggar vi har där ute just nu. Det finns olika människor i alla partier, men de som representerar SD på bloggtoppen gör så fall inte alla gånger ett särskilt bra jobb. – Om ni söker förståelse menar jag.

Men förklara gärna för mig det jag inte ser.