Fear and flowers

Jag kan liksom inte andas. Det känns som det är något i vägen, något nytt, som jag inte vet vad man gör av. Det känns inte som något dåligt. Kanske som något skrämmande, visst, men också som något vackert. Något som blommar.

Det gör ont att växa, det gör ont när det växer.

Men jag måste låta det, måste hålla ut, för han som planterat blommor

i hela mig.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..