Måndagstankar

ANNONS: Inlägget innehåller reklamlänkar

Hej mina fina och välkommen alla nya läsare. Vetekatten var ni kommer ifrån men här är ni alla fall, och det är ju roligt. Jag hoppas ni trivs och stannar ett tag.

Jag har fastnat i ett litet tankevakuum. Det är ganska härligt faktiskt, inte är det jobbigt i alla fall. Med vakuum menar jag att allt känns väldigt oskarpt och flytande. Semestermode på jobbet, en eftersmak av lugn i en stressig miljö, en planerad, men temporär flytt från lägenheten över sommaren och tankar på trygghet. Ja, ni hör ju. Väldigt luddigt allting. Jag tror att det beror på att jag inte står inför, eller befinner mig i, en katastrof för tillfället och då blir jag lite osäker — vad ska jag älta? Vad ska jag ha ångest över? Vad ska jag låta ta all tankekraft denna vecka? 

Det kliar i fingrarna, jag vill skriva. I min lilla anteckningsbok har jag fyllt sida efter sida med lösryckta dialoger och fragment som jag inte vet var de kommer ifrån, jag försöker hitta ett hem åt dem men hittills har jag inte lyckats särskilt bra. Det gör ingenting, de får vara utan sammanhang ett tag. Vi har inte bråttom.

Jag klär mig mycket i färg nu för tiden. Ett symptom på välbefinnande kanske? Behöver inte gömma mig i femtio nyanser av grått, lyser hellre upp i alla nyanser av solnedgång. Som byxorna ni ser ovan, ni hittar dem här. De är billiga och till min stora förvåning väldigt genomskinliga så jag kan avslöja att jag bar dem utan trosor, säg inte till någon, det får bli vår hemlighet. Minglade runt på Cavabaren i dem nu i lördags, pratade oralsex med en dansare och guldskor med en skådespelare. Jag gillar att de är hysteriskt gula. Jag vill synas nu, lysa upp, vara oundviklig. Som en trafikkon. Se mig se mig se mig. 

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..