20.04

​Ligger i sängen och slökollar orange is the new black medan jag väntar på att mamma ska lägga Stella. Förresten, jag har inte berättat om min absolut sjuka dröm jag hade i förrigår. Jag drömde. Att jag blev skjuten. Hela drömmer var lite rörig, men slutet var helt glasklart: jag gick på en väg i ett villaområde eller liknande, så som det kan se ut i nacka, och går förbi en kille som följer mig med blicken. Han står vid en svart bil och rör sig långsamt efter mig när jag gått förbi. Sekunderna efter ser jag hur ett gäng slåss, eller någon slags misshandel sker i alla fall, precis runt hörnet jag var påväg att runda. När jag sett detta vänder jag om och börjar gå tillbaka, och då ser jag killen igen, och dessutom pistolen han har i handen. 

Han höjer, siktar, skjuter. Precis som de gånger jag svimmat eller varit väldigt full och ramlat, så befinner man sig plötsligt bara på marken. Det svänger till i huvudet och blixtrar av smärta i en millisekund, sedan känner jag bara marken. Jag tänker att jag kanske kan klara mig, kanske kan vakna upp igen, om ambulansen hinner komma hit tillräckligt fort, men sedan minns jag att jag blev skjuten rakt i pannan, att det inte finns någon chans. Jag grips av en fruktansvärd dödsångest när jag vet att jag ska dö. Alltså, det gör mig fullkomligt illamående när jag tänker på det. Jag fick sådan fullkomlig panik. Hela händelseförloppet har gått på två tre sekunder. 

Jag vaknade och greps av en sådan överväldigande lättnad att jag höll på att börja gråta. Men, hurusom, sedan i förrigår har jag alltså gått omkring med en konstig känsla i magen. Lite dödsångest. Eller, lite och lite? Jag pallar inte ens tänka på det utan att bli helt matt. och illamående. Det känns som om jag vet hur det är att dö nu. och det verkar inte så trevligt. 

Aja, det var kvällens tankar. Vi hörs puss

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..