Konstruktiv kritik och familjetid

ANNONS: Inlägget innehåller adlinks. 

Hej gänget!

Tisdag, va. Eller ”tissda” som Emelie säger. Veckans tråkigaste dag, verkligen. Jag sitter och stirrar på skärmen och försöker påminna mig själv om att livet är värt att leva trots konstant mörker, frikända våldtäktsmän och Trump som härjar i korridorerna på Vita huset. Skämt åsido (halvt). Min familj kom hem igår! Gud, vad jag saknat dem. VI flyttade hem i vår gamla lägenhet på sveavägen och imorse kändes verkligen allting precis som vanligt. Stella rusade runt i cirklar runt bordet, mamma drack te i köket, Christofer försökte organisera kommande utflykt till tandläkaren och hundarna ställde sig nästan med flit i vägen för en så att man snubblade fram var man än gick. Det enda som saknas är att Andrea sitter med fötterna på köksstolen och stirrar koncentrerat på sin mobil iklädd sin rosa hoodie.
Det äger att ha en familj. Det gör verkligen det. Är så himla lycklig och glad över att de finns, över att vi har så kul ihop, över att vi är vi. Det är verkligen inte många som har den turen.

Hur som! Imorgon flyttar jag hem till min lägenhet. Kommer förmodligen hänga hemma hos mina föräldrar ändå, men ändå skönt att kunna flytta hem sina saker. Saknar min säng dessutom, den är himmelskt skön. Visst ser det mysigt ut inne hos mig? Har världens härligaste pyjamas från nelly.com som ni hittar här (finns i rosa också, tror jag). Glider omkring i den och känner mig som en tjej i en “romantisk komedi”, ni vet de där som handlar om exakt samma sak där den blonda, vita tjejen (som har 1 rasifierad kompis för att det ska se bra ut) slänger sig på den fluffiga sängen i sin silkespyjamas och håret uppsatt i en perfekt stökig knut och mascara på fastän hon precis sminkat av sig. En sådan tjej känner jag mig som. Om ni vill känna likadant kan ni klicka hem pyjamasen hääär. Oslagbart inför julen.

Bredvid ser ni min bok, lade den där lite taktiskt hehe. I söndags fick jag förresten en idé så jag skrev på Snapchat (heter Oliviiahageus) att jag skulle sälja ut några böcker privat för de som inte har råd att betala cirka 200 kronor. Alltså att jag skickar den, med en liten hälsning. Lade ifrån mobilen i fem sekunder och när jag tog upp den igen hade jag hur jävla många snaps som helst så jag blev helt förskräckt och ba men Olivia vad har du gjort nu hur ska du organisera det här egentligen. Men som den handlingskraftige person jag är beställde jag hem 50 stycken bubbelkuvert, lade ut min företagsswish och så körde jag igång. Så imorgon ska jag sätta mig ner och skicka iväg de första 50! Till er som inte hann så lovar jag att jag kör en ny omgång snart, kanske i januari? Tack i alla fall för att ni visade så stort intresse. Och en sak till! Om du har läst min bok och har lust att skriva en recension på din blogg/på mail så får du jättegärna göra det, vill nämligen skriva ett inlägg där jag samlar all kritik (du får självklart en länk också). Obs! Jag vet att vi är vänner och så men ni måste faktiskt vara lite hårda. Om ni vill. Jag behöver kritik, det skulle hjälpa mig så himla himla mycket, och ingen annan är ju viktigare för mig att lyssna på än er. Så kör på bara! Strimla mig! Hugg mig i småbitar! Sänk mig till botten! Ser fram emot det.

Nåväl, nu ska jag försöka återgå till att deppa över världen. Vi hörs snart!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..