En fin morgon

ANNONS: Inlägget innehåller adlinks

God morgon gänget!

Igår bestämde jag mig för att verkligen göra allt för att starta veckan rätt, så jag ställde klockan på halv sju och drog mig i sängen en halvtimme innan jag gick upp. Det känns som att jag blir alltmer desperat vad gäller mitt egna välmående. Anstränger mig till max för att få till den där känslan av “vardagslyx”. Det är så enkelt, i alla fall för mig, att man totalt tappar det under denna tiden på året, då allting bara känns skit och våren känns ännu längre bort än vad den gjorde i november. Som om man lever i motvind. Då måste man flaxa extra mycket med armarna för att hålla sig över ytan så att man inte sjunker och bara väntar ut livet.
Så. Jag gick upp tidigare än vad jag brukar, sköljde ansiktet och gjorde, hör och häpna, yoga. En fem minuters – youtubevideo guidade mig igenom olika positioner som ämnade väcka kroppen från mini-koman den varit i senaste åtta timmarna (eller, sex timmarna, om vi ska vara helt ärliga mot oss själva). Det var faktiskt väldigt skönt. Jag älskar att påminnas om att jag har en kropp, om att den är stark och senig och lång. Älskar att föreställa mig hur blodet börjar cirkulera fortare och hur musklerna tänjs ut. Älskar helt enkelt att ha en kropp. Fick mig genast att tänka på min vidriga vana att röka vilket nästan dödade det stillsamma lyckoruset, men motade bort tanken och fokuserade på andningen istället tills videon var klar. För er som undrar så körde jag Yoga with Adriene, känns som om alla gör det och jag gillar att följa strömmen.

Efter min kroppsliga väckning satte jag igång morgonradion i lurarna och började laga frukost. Bananpannkakor med frysta björnbär, kokosflingor och sirap (helt klanderfritt nyttig är jag inte ännu). Åt frukost framför dagens SvD, drack Earl Gray te och njöt av att jag hade en hel timme kvar innan jag behövde gå från hemmet. Klädde mig med omsorg; en blus från Saint Tropez, svarta jeans och Acne-skor (som visserligen håller på att falla samman, men de är fortfarande funktionella). Drog på mig min nya kappa från Nelly (denna) som drog många, förvånade blickar till sig; förmodligen på grund av färgen. Gick hemifrån med en bra känsla i kroppen, redo för dagen, skuttade nästan ut ur dörren och möttes av… snöstorm.

När jag promenerade längst Kungsgatan i min hysteriskt våriga kappa började jag plötsligt gapskratta. Här gick jag, i motvind, med den snövinden piskandes i ansiktet, huttrandes i mina alldeles för tunna kläder. Huden runt ögonen sved av kylan; den tenderar att utveckla en reptilliknande yta när den blir för torr, vilket inte bara gör sinnessjukt ont utan också ser helt bisarrt ut.
Men där gick jag, i min kappa, med en blommig väska hängandes runt armen. Kände mig som den där hunden som sitter i ett brinnande rum och ba; this is fine. Man gör vad man kan för att leva, visst?
Det var min morgon. Den gjorde mig glad. Jag ska försöka starta varje dag sådär, så att man känner att man har kontroll någonting i alla fall. En liten ljusglimt i februarimörkret, en liten ritual för att stå ut med den hopplösa ledan. Rekommenderar er att göra något liknande, det kan förändra ditt liv! Om vi måste leva igenom den här djävulska vintern så kan vi åtminstone göra det med värdighet.

Det var allt för mig just nu. Vi hörs snart!

  1. Let him fall in every ditch he digs for us and may every brick he rolls down to fall upon us may it fall upon him and his children? May all of the corruption and secret money he gets from the prison contractors cause him to lose 100 times that amount? Wouldn”t it be nice if he were jailed? There go your good Christian folks say yuck 3 times yuck yuck yuck.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..