En helg i Budapest

ANNONS: Inlägget innehåller reklamlänkar. 

Så. Budapest. Jag bokade spontant i torsdags, en vän som var där för jobb bjöd med mig över helgen och jag kände mest att ja, varför inte? Köpte biljetter och hämtade upp lite kläder att ta med på resan, bland annat denna baddräkt som jag är övertygad om kommer synas frekvent på Instagram i sommar haha. Väldigt snygg. 

Hur som, i fredags gick planet vid lunch och jag tillbringade resan genom att läsa Alltings början av Karolina Ramqvist. Den verkar så bra! Typiskt nog tappade jag bort den under resan så måste låna en ny, men tips till er som vill läsa lite ung feministisk litteratur i Stockholmsmiljö. I like it. 

Landade i Budapest vid halv tre och tog en taxi till Writers Villa, en mindre herrgård vars ägare är vänner till C så de erbjöd oss boende där. Kan minst sagt säga att jag tappade hakan när jag klev ur bilen. En stor, grönskande trädgård omgärdade villan som med sina knarrande trägolv och doriska pelare såg ut att vara femhundra år gammal. Jag klev in i entrén och möttes av mörka väggar med tapeter i olika stilar, stora fönster och tunga dörrar. En rundad trappa ledde upp till andra våningen, där vi installerade oss i ett av de sju sovrummen med utsikt över poolen på baksidan.
Kände mig osäker på att jag var helt vaken när jag gick ut på altanen och möttes av strålande sol och kvittrande fåglar, men inte ens mina drömmar brukar vara så sinnessjukt härliga. 

Alltså, ja. Har ni sett något liknande?

Vi inledde helgen med ett glas bubbel i jacuzzin (bara den meningen är ju helt sanslös?) innan vi åkte in till stan på fredagskvällen, där vi åt middag på en restaurang vars meny inspirerades av författare. Helt i min smak, med andra ord. Efter en kväll på olika barer (där jag gjorde misstaget att prova pàlinka och höll på att stryka med på kuppen) vaknade vi upp på lördagsmorgonen och åt frukost på altanen. Vi tillbringade hela dagen i huset. C låg i en av solstolarna och slumrade medan jag satt bredvid och drack kaffe, rökte cigaretter och skrev ner iakttagelser i min anteckningsbok. Kände mig som en kliché och det gjorde mig lycklig. Under en sekund, när jag satt där och strök över ett ord till förmån för ett annat, insåg jag att den lycka jag kände just då inte skulle gå att greppa. Jag försökte låta den fylla hela kroppen men inte ens då var det tillräckligt. Det var som om alla molekyler hamnat rätt i världen. Allting stämde. Allting var så rimligt. En hisnande känsla. 

Hade på mig ett par byxor från River island som jag ska visa er snart. Helt perfekta till våren! 

Mot lördagskvällen bjöd värdarna in till en stor middag med skådespelare, producenter och annat branschfolk som var i krokarna. Tydligen är Budapest en populär stad att filma i, för det var ett stort gäng från olika produktioner som anlände till villan i skymningen. Ett gäng från en viking-serie tog med sig pilbåge som vi roade oss med innan middagen. Jag fick skjuta säkert tio gånger innan jag hajade tekniken och satte en pil på tavlan. C var desto bättre och jag gav upp när jag insåg att jag höll på att bli totalt utklassad av de andra. Klapp på axeln för ansträngningen i alla fall.

Middagen hölls i en av matsalarna och inleddes med en liten lek. Alla gäster fick dra en lapp med namnet på en känd författare och sedan fick man leta efter sin bordsplats genom att matcha författare med bok. Titlarna låg utplacerade ovanför tallriken och det uppstod ett litet tumult när alla gick omkring och letade frenetiskt efter sin plats. Jag fick Ronald Dahl och slog mig alltså ner vid Kalle och Chokladfabriken. Hamnade bredvid ett härligt gäng, vi pratade om skrivande och skådespeleri och hur man kan haka fast i en karaktär. Vid desserten fick männen byta plats med varandra så att alla fick en chans att umgås. Nästan omärkligt gick bjudningen sedan över från formell till informell, och när en av värdarna plockade upp en gitarr var festen officiellt igång. C ackompanjerade med piano (jag är osäker på om det finns något här i världen som han inte kan bemästra) och det lilla bandet spelade låtar medan gästerna sjöng med. Jag skrattade något oerhört hela kvällen, det var som ett konstant bubblande i magen. Vi avslutade kvällen på Brody’s med karaoke och GTs. 

På söndagen överträffade jag mig själv genom att laga en ordentlig frukost medan C låg och sov; äggröra, avokado, tomat, bacon, smörstekt bröd och espresso. “Not bad for a girl with no talent” mumlade jag för mig själv när jag betraktade den lilla buffén jag dukat upp. Vi åkte till flygplatsen vid nio, sov genom hela resan och när jag kom hem till lägenheten kände jag mig helt tom, fast på ett bra sätt. Utmattad som efter ett långt träningspass. 

Ja, det var den lilla berättelsen. Har en eftersmak av lycka på tungan och hoppas innerligt att jag snart är tillbaka i Budapest; fick inte så mycket tid att se staden, känns som om det behövs ett par veckor att upptäcka allting. Och om ni har vägarna förbi är det ett måste att besöka Brodys och Writers Villa, okej? Alltså, ett måste. HÄR hittar ni deras hemsida. 

  1. Hej Olivia! Jag älskar din blogg och tycker du skriver grymt! Men jag skulle vilka önska lite fler bilder i dina inlägg, blir så mycket enklare och roligare att läsa dina längre inlägg som typ dessa då! Kram

  2. Åh, nu förstår jag varför det kändes som dött och instagrammade från Paradiset (jag hade inte hängt med på att du rest utomlands). Verkar ha varit helt underbart! Apropå Karolina Ramqvist tänkte jag faktiskt köpa Alltings början för ett tag sedan, jag har läst mycket gott om den. Istället köpte jag dock Det är natten (essä av Ramqvist reds. anm.) som jag varmt kan rekommendera. Jag tyckte den var intressant att läsa som skrivande person eftersom att den behandlar skillnaden mellan Författaren och ”en som skriver” och så nuddar den också vid vad det innebär att vara en skrivande kvinna. Anyway, tack för en superbra blogg!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..