Helgen: sammanbrott, cava och trassliga tankar

ANNONS: Inlägget innehåller reklamlänkar

Hej mina små fåglar.

Förra veckan blev det inte mycket bloggande. Ber om ursäkt för det. Det var mycket annat som kom i vägen, helt enkelt.
Men denna vecka vågar jag lova att uppdateringen ska vara on point, ska försöka att inte göra er besvikna. Tänkte vara lite proaktiv och tidsinställa inlägg så att vi inte hamnar där igen.
Helgen har varit lång. Eller känts lång, i alla fall. Det har varit mycket fram och tillbaka i tankar (och rent fysiskt haha), familjen minus en syster är hemma från Frankrike och ibland har saker kört ihop sig lite. Men det är ju det som är så bra med måndagar, att man kan börja om. Gör om gör rätt. Eller något.

På somrarna lyser solen in i min lägenhet mellan 6-7 på morgonen. Jag upptäckte det förra året när jag kom hem från en utekväll och hela rummet badade i ljus. Det gjorde mig glad, även om det var lite svårt att somna.

I torsdags var jag först hos Engla och gjorde naglarna. Det var härligt att träffa henne igen, man blir glad av den pinglan. För er som missat det så får ni rabatt om ni uppger mitt namn! Här hittar ni hennes Instagram (där ni även ser före och efter-bilder på mina naglar…). Gick därifrån fylld av bubblande vårkänslor. Träffade min mamma och hundarna hemma hos mig och begav mig tillsammans med henne till Grand Hôtel som hade sommardrink på sin terass. Jag satt där iklädd dessa spetsbyxor och ungefär sådana här skor och kände mig som en del av inredningen. Ni förstår vad jag menar. Vi hann med ett glas innan det var dags att åka till Djursholm för att hämta upp Stella, min yngsta syster, som blivit sjuk och behövde tas hand om. Jag åkte med i taxin och smög in i huset bakvägen, tog två steg in i köket och fick en bamsekram av lilla fyraåringen som knäppte sina små händer runt halsen och borrade ner ansiktet i mitt hår. Ville gråta. Vad jag saknat henne.

Sedan tog vi taxin tillbaka in till stan och planen var att jag skulle åka direkt till Acast för att spela in nytt avsnitt av podden, men så blev det inte. Istället följde jag med mamma och Stella till Miss Clara, där vi satte oss ner och försökte reda ut mina tankar. Ni vet när allting bara rasar ihop i huvudet? Eller när allting bara går från att vara som vanligt till krisläge, då tröttheten man känner får en att totalt skita i allt? Det behöver inte ens vara något extremt dramatiskt som händer, det behöver knappt hända något alls, men när bägaren rinner över så sitter man ändå där och känner sig så överväldigad av allt att man knappt kan andas. Lite som när små saker i ens omgivning stör en och man märker inte att man blir mer och mer irriterad förrän man exploderar och så känner man sig lite dum för alla runt omkring en blir förvånade. Lite så var det. Så jag satt med mamma och Stella på Miss Clara och så hjälpte hon mig att trassla ut mina tankar. Tog tag i en tråd och redde tålmodigt ut alla tovor och knutar tills jag kunde tänka igen. Mammor är det bästa vi har här i världen, eller hur? 

Nya, fina naglar gjorda av Engla. Och Hanna till höger. Visst är hon fin, min bästis?

Gick jag till Acast och så var jag där med mina vänner och sedan dansade jag på F12 hela natten. På morgonen därefter låg jag och Christian i sängen och klappade på varandra. Trasslade ut lite mer, översatte våra tankar och kom överens om att vi tagit oss vidare från en platå. Ibland hamnar man där, frustrerad över att man bara står och trampar, men så fortsätter man att vicka och krångla och till slut kommer man ut på andra sidan. Jag kände mig lätt i kroppen. Det var fint.

Christian gick ner till affären och kom tillbaka med jordgubbar och ett brett leende.
– Jag älskar jordgubbar, sa han och ställde ner kartongen på köksbänken.
— Alla jordgubbar?
— Ja. Till och med den amerikanska, vattniga sorten.
— Men de smakar ju ingenting.
— Jag tycker de fyller en funktion.
Vi satt på balkongen och åt croissanter med sylt, bananpannkakor och rostat bröd. Gjorde kanna efter kanna med kaffe och hakade fast i den andres blick ibland, sådär som man gör när man är kär och tappar tråden för att det är så överväldigande att sitta bredvid någon som är så självklar och samtidigt så osannolik.

Hanna kom över vid 6-tiden med två flaskor cava och ett jävla humör. Jag har saknat henne så mycket, min älskade bästis. Hon bor i Paris och är hemma under sommaren bara. Christian åkte in till stan så vi installerade oss på balkongen och pratade om allt vi missat. Sedan packade vi ihop och åkte in till Cavabaren där vi tillbringade kvällen med att äta gambas och dricka vin. Kan verkligen tipsa om det stället. Underbar atmosfär och cava för 65 kronor. Livet. 

!!!

På lördagskvällen lagade Christian en gryta och bakade citronkaka som vi åt med hallon och glass framför sista avsnittet av Killing Eve. Har totalt kärat ner mig i huvudkaraktären, hon är så himla intressant och rolig och överraskande. Morrade lite över det otillfredsställande slutet men så kommer ju också en andra säsong så får väl snällt vänta till dess. Vi stannade hemma under kvällen för att vara PIGGA och GLADA inför morgondagen då vi *trumvirvel* skulle träffa mina föräldrar. En milstolpe i alla förhållanden, kan man tycka, fast mina föräldrar är så o-förälderliga, så det var inte så dramatiskt. Vi åt middag med ett stort gäng, både familj och vänner, och jag blev så mätt att jag höll på att spricka. På riktigt, var lite orolig för att magen skulle gå sönder. Stella och hundarna accepterade Christian i flocken och hängde efter honom hela kvällen.
— Christian. Ska vi leka kull?
— Okej. Snart, jag tror vi ska äta nu.
— Jag kan lära dig franska.
— Kan du?
— Ja. Och engelska. Jag kan båda.

Vid 10-tiden åkte vi hem till stan och drack te i min soffa. Gick och lade oss i tolv med alla fönstren öppna, det var så varmt ute. Och imorse åt vi frukost till P1 och jag vet inte riktigt vad mer jag ska säga än att jag är väldigt, väldigt kär. Det trodde jag aldrig. 

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..