Poddsöndag och shopping

Nu är det söndag och regnat smattrar mot mitt fönsterbleck. Jacob har rest bort och jag sitter och klickar hem kläder frenetiskt för att inte tänka på att jag saknar honom för mycket.

Följande är ett samarbete: Vill tipsa igen om vår otroliga poddsponsor BestSecret! En sajt där man kan få över 3000 olika märken till hur bra priser som helst (upp till 80%!). Om du lyssnar på podden så vet du ju att jag köpt allt från BH:ar från Chantelle & Heidi Klum intimates till Pumaskor och såklart min rymdtröja från Moschino där. Så nöjd med tanke på att jag fick BH:arna på 70%, skorna på 30% och tröjan på 60%! Men! För att få shoppa på BestSecret så måste man bli inbjuden av en annan medlem. Det kan du alltså bli av mig och Forni! Skriv bara in bestsecret.se/forniochhamilton eller klicka på bilden nedan så får du också vara med och fynda loss med oss! Inte nog med det. Du får också 200kr av oss att handla för om du handlar för minst 600kr. Juste! Dom har en app också för er som föredrar att shoppa på stående fot. Aja, jag genuint älskar BestSecret för det är genuint asnice att hitta sina favoritplagg för en bråkdel av priset. Känns som att man då lurar systemet.

Ha en underbar söndag, hoppas ni hittar något fint ❤️

  1. Wow. Jag är såld på din och michaelas podd. Ni sätter ord på de tankar som ständigt går igenom mitt huvud. Förlorade en ung familjemedlem för några år sen i en plötslig sjukdom. Sista raden i din text i första avsnittet fångar in min känsla så, inte om en kärlek till en partner utAn till en någon man förlorat. ”En spricka som blev ett är av en kärlek som aldrig fick bli”. Ryser i hela kroppen när du läser upp den raden. En spricka som blev ett ärr av en framtid,, en mamma, en fru som aldrig fick bli. Ser självklart framemot att inte bara gråta till era avsnitt (skämt åsido) men fint att ni tar igen de tunga ämnena på en gång istället för att vänta, då det faktiskt är de ämnen som formar en person mest. tack för dina och michaelas fantastiska texter och tankar. Jag kommer följa er podd till det sista avsnittet och sedan lyssna om och om igen på alla avsnitt.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Det finaste och enklaste

 Fan vad jag försökt skriva om det. Försökt konkretisera det. Men kärlek finns inte till för att vara begränsad till saker som går att skrivas eller sägas. Det pulserar och sköljer över en på det renaste och enklaste av sätt. Det slog mig där – i eftermiddags, på en restaurang när jag såg in i hans ögon på håll och allt plötsligt bara föll på plats medan jag föll ännu mer för honom.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Krönika – när hjärtat krossas över telefon

Det var två saker som sprang runt i mitt huvud och nystade ihop sig som en boll av garn när han sa att han inte var kär tillbaka.

Den ena, den som blixtrade till hela vägen genom mig och fick mitt hjärta att krossas som en glasruta vid en explosion, var; ”Hur ska jag spendera de nästkommande minuterna av detta samtal som kommer bli mitt sista med människan som lever så mycket i mig? Hur tar jag avsked av något som kommer stanna kvar så i min kropp?” Jag fick hålla mitt starkaste i telefonen för att inte kasta den i Östersjöns mörka vatten. Jag fick blunda och svälja mitt hårdaste för att inte skrika rakt ut.

Han, som annars är mjuk och len i rösten när den möter min, lät kall och bortkopplad. Han, som annars brukar berätta om hur glad jag gör honom, mumlade något kort om att han inte kunde. Om att det inte berodde på mig.

Den andra, den som smög sig på bakifrån och kom mycket långsammare, var rösten som sa ”jag sa ju att du inte skulle låta dig själv bli kär igen”. Den röst som varit där i tre år, den röst som påminde mig om hur ont det gjorde sist då jag tvingades att göra slut fast jag var kär. Hur den delen av mig aldrig riktigt läkte förrän flera år efteråt. Men så var det nu iallafall, nu hade jag sagt det högt, erkänt det för mig själv och i samma veva också för honom. Och trots sättet han annars såg på mig, trots det mjuka och lena i rösten, så sa han på sitt bortkopplade sätt att jag var ensam i den känslan.

Där, där som den stenbeklädda kajen mötte det mörka vattnet, fick mitt hjärta sig en alldeles sprillans ny liten spricka. En spricka som med tiden blev ett ärr av en kärlek som aldrig fick bli.

  1. Vad ska man skriva till dig, du som än en gång blivit sviken. För det är det värsta.
    Att tro någon känner en sak, när allt som finns kvar är ett slöseri av tiden.
    Tiden du kunde gett till någon annan, eller än mer dig själv.
    Tiden som nu tas ifrån dig, som han lämnat som ett spår av krossat glas efter sig.
    Se efter var du sätter ner dina fötter när du går.
    Men kom ihåg,
    Clichén som våra mödrar repeterade för oss när vi var små.
    Tiden
    läker
    alla
    sår
    .

  2. Kan tillägga att jag mer gillar att rimma än att skriva poesi. I värsta fall har jag förhoppningsvis gett dig ett gott skratt. Ha en trevlig natt.(Haha kan inte sluta, är besatt)

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

JAG BLIR MED PODD! Och börjar blogga igen hehe

HEJ!

WOW! KUL! Kolla, jag och Michaela Forni ska (äntligen) börja podda! Vi har pratat om det i ett år men nu blir det fan av.

Vi kommer prata om kärlek, sorg, ångest ja allt sånt som man går igenom i livet. Och så är vi lite kul med!

Den kommer heta Forni & Hamilton, kommer ut om cirka två veckor och kommer förhoppningsvis vara er favoritpodd. Både jag och Mickan skriver ju mycket om just allt detta men är ändå ganska olika som personer, vilket gör att det liksom inte är två som sitter och säger typ samma saker utan som kan mötas i erfarenheter och prata om saker ur olika perspektiv. Kommer bli fint!

LYSSNA? JA!

 

Puss trevlig helg

  1. Underbar podd, bästa 40 minuterna på länge. Undrar bara om ni kunde länka bestsecret länken då jag bara får fram att sidan ej hittades. Hade betytt jätte mycket. Kramisar

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Säg det med ord som inte är dina

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Minnen av en kärlek som varit

Jag minns att jag stod i mitt badrum och stirrade på hans tandborste. Jag hade lagt allt annat som var hans i en stor svart sopsäck och stoppat in den i min allra djupaste garderob efter att jag lämnade honom. Jackan jag köpte honom så han skulle hålla sin starka kropp varm då vintern kom. De handgjorda läderskorna jag köpte för att han skulle vara ännu finare då våren var här. T-shirten från hans favoritmärke han skulle ha på vår sommarsemester. Även om allt det nu låg utom synhåll skrek mina väggar om hans närvarande frånvaro. Vi hade bott här tillsammans länge. Upplevt så mycket. Jag rev ner bokhyllan han monterade upp efter ett gräl. Slängde sängkläderna vi delat så många nätter i. Målade om, köpte nya möbler, raderade honom bit för bit från den lägenhet jag var tvungen att andas kvar i där luften ännu låg tjock kring mig. Det var bara det att den där tandborsten var något jag inte förmådde mig att göra mig fri ifrån. Den sista fossilen av en kärlek som varit.

Folk frågar mig ofta då de kommer hem till mig varför jag har så mycket småsaker hemma – små böcker, texter, prydnadshistorier framme. Jag vill se det som att det är mitt bibliotek, mitt arkiv av minnen av människor och stunder som varit. Jag älskar tanken av att allt inte helt och håller tillhör mig – att det lever bitar i varje sak, en kort sekvens av en tid med en person som funnits eller finns. Du ser en inramad affisch, jag ser en vårkväll med en vän med vin och stulna, ihoprullade posters under armen. Du ser en torkad blomma, jag ser en kille som gick i sommarnatten med en knyckt ros i handen påväg för att kyssa mig.

Till slut slängde jag den där tandborsten. Minnet av honom var bara sorgligt och surt.

Nu står det en ny där hans en gång stod. En jag inte vet vad den betyder för mig riktigt. Vars ägare försiktigt håller om mig då och då. Jag gillar tanken av att den inte bär en betydelse än, att den inte är laddad.

Jag tittar på den och ler över att det är det enda föremålet i mitt hem jag inte är säker på. Jag glädjer mig över att den fortfarande går att slänga.

LOADING..

Favvisfilmer för skitväder

Hej och hå. Vilket jävla rövväder det är. Kanske är det bara här i Stockholm som det inte känns bättre än en molnig dag i april.

SÅ! Jag tänkte ge ifrån mig ett par filmtips. Det är inte kanske de bästa jävlarna allihop overall så, men det passar sig för sommarregnet. Okej! Då kör vi!

About Time

A Single Man

The Royal Tenenbaums

The Boat That Rocked

 

Myz! Kolla! Njut! Puss! Hej!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Jag har inte vetat vad jag ska skriva för jag har lovat mig själv att inte skriva mer oglatt just nu utan istället skriva kul men inte varit glad så då sket det sig.

Men så jag har sovit i fyra dagar i sträck iallafall. Jag har kollat på brittiska romcoms där de varit i Skottland och på Irland och jag har väl typ tänkt att jag ska åka till Dublin. Så… jag drar till Dublin osv i augusti helt enkelt. Velat roadtrippa i Irland/Skottland så länge jag kan minnas, men alltid prioriterat annat trams. KOLLA BARA?!

Jaha vad mer. Jag har googlat på snygga irländska män med. Delar väl med mig VA.

 

 

Äh fan jag har ingen lust att skriva mer. Herrå. Vi hörs snart.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Rädda Barnen

Jo men hej!

såhär:

Just nu pågår den värsta hungerkatastrofen på 70 år i östra Afrika. Närmare 20 miljoner människor hotas av svält. Rädda Barnen finns på plats och delar ut mat och vatten, sätter upp mobila vårdcentraler och ser till att barn som drabbats akut av undernäring får behandling.

Jag ville gärna bidra med något till deras auktion men visste inte riktigt vad jag hade att erbjuda förutom att skriva något fint som man får välja själv vad det ska handla om på en sån här tavla och ge till dig mot att du budar, alltså skänker pengar oavkortat, till deras arbete. Jag skriver, du bestämmer om det ska handla om kärlek eller sorg eller någon speciell person eller vad som.

Släng skiten sen om du vill men buda iallafall du som kan så vi samlar ihop en slant.
Var med och se till att de kan fortsätta detta. Var med och rädda liv. Gå in och buda på min auktion HÄÄÄÄÄR!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

god morgon

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

ett år

Igår kväll bad mamma mig ta in dynorna då det började regna från ingenstans. Jag slogs av ironin i hur den meningen gjorde mig livrädd, för sist hon sa den ändrades mitt liv helt. Idag för ett år sen förlorade jag min styvfar. Jag skrev då detta nedan som jag idag vill dela med mig av igen, till er men också till mig själv. Dagen då livet skulle bli något annat.

4/7 2016

Ta in dynorna och stäng altandörren, det känns som att det kommer bli regn”, sa mamma ikväll fast himmelen var klarblå. Jag gjorde som hon sa efter att ha gått ut och sett mig omkring ett tag. Det kändes liksom i vinden. Som att något snabbt skulle ändras. Som att något var på väg.

När jag var liten kom en man och hämtade mig på dagis, ibland med en utdragen plasttand, en piratlapp över ögat och en bandana. Han låtsades att vi var sjörövare som skulle fly ifrån något farligt, jag minns inte vad faran var. Jag minns bara hur vi susade fram på gatorna med taket på bilen nerdraget, hur han fick mig att känna mig så säker på den fiktiva flykt jag befann mig på med honom som var min fadersfigur utan att vara biologiskt kontrakterad till att vara något alls för mig.

Han blev sen pappa till min halvbror och trots att han nu hade ett eget barn att ta med på äventyr fick jag alltid vara med. Det gjordes inte skillnad på oss när vi var små, då när man behöver någon som allra mest. Någon som lär en om äventyr eller att äta saker man tycker är äckliga. Någon som lär en att skrubbsår inte är det farligaste man kan råka ut för. Som retas med ömhet.

För några dagar sen fick vi ett samtal om att han varit med i en allvarlig bilolycka. De sa att han skulle klara sig men att ryggen brutits och att det skulle ta mycket lång tid om ens alls att han skulle återfå känsel och motorik i allt från bröstet ner. Men de sa ju att han skulle klara sig. Att det skulle bli bra. Det var ju så att han inte hade en skråma i övrigt, inte ens ett litet skrubbsår.

Igår när min bror var på sjukhuset och hälsade på en skrattande man som precis fått veta att han möjligen skulle återfå rörelse inom ett år pratades vi vid i telefon. Han lät som en ändrad person. En som stirrat döden i vitögat och förstått det vitala i livet. En som ville vara bra, vara stark, vara närvarande. Vi kom överens om att jag skulle hälsa på sjukhuset i veckan, han skojade lite om något som vanligt och så var det inte mer än så.

Vi andades ut för att han kunde andas in.

Ikväll satt jag med fina vänner i kvällssolen och pratade om livet då jag fick ett nytt samtal. Ett som ansträngt bad mig komma hem. Ett som tyst snyftandes bad mig komma fort.

Döden är så plötslig. Så absolut. Den klyver de runtomkrings liv mitt itu och separerar denna fruktansvärda stund från resten av allt man är och har. En parentes i sylvasst svart.

Nu öser regnet ner runtom mig. Det visste vi på något sätt i oss, även fast himmelen var blå. Tyvärr var det mer än vädret som snabbt skulle ändras. Tyvärr svider det så otroligt i mig att det inte var det enda som var på väg.

Vila i frid

  1. ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️x10000

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Pasta med valnötspesto och långsamt bakade tomater

Skålar från Denby, bestick från Iittala, linneservetter från Granit, ljusstakar från H&M Home och vinglas från Granit

Recept:

1 kruka basilika

1 stor klyfta vitlök eller två små

200 g ruccola (eller nåt sånt)

2 nävar valnötter

1,5 dl olivolja

2 dl riven parmesan

Salt och peppar

Lite vatten

Börja med att lägga kvisttomaterna på en oljad plåt i ugnen på 150 grader. De ska vara inne i mellan 1,5-2 timmar så ta dig ett glas vin vid köksbordet så länge. Börja med peston när du har ungefär en halvtimme kvar att vänta. Det finns två sätt att göra pesto på. Det långsamma och det snabba. Det långsamma sättet går ut på att du mortlar alla ingredienser lite i taget tillsammans tills du har en fin pesto. Genvägen är att slänga ner allt i en skål och köra med stavmixern. Ambitionsnivån lägger du själv. Får du inte till din pesto kan du alltid utgå ifrån att du har för lite parmesan eller salt. Prova dig fram!

När du har tio minuter kvar på tomaterna kan du koka pastan. När du sedan häller av pastavattnet, se till att lite vatten är kvar i botten, detta stärkelserika vatten kommer nämligen hjälpa att binda din sås lite bättre. Lägg upp på två tallrikar och avsluta med att toppa med en kvist tomater, lite extra parmesan och valnötter!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

bakfyllans moder

Ja alltså jag har aldrig varit såhär bakfull i mina dagar tror jag. Jag har haft livets helg i Göteborg, älskade Göteborg. Vill bo där. Måste sova i ett jävla sekel sen ska jag berätta ska ni se. PUSS HEJ

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Tack Mira

Fick ett så jävla mysigt bud hem från Foodora och min vän Mira med värsta charkisar och hela den baletten?? Har iskallt picknick på mitt golv i detta nu. Finns inget softare än att ha picknick inomhus?? Ska på måndag köpa ett sånt där tikitält på Granit som jag ska inreda med ljusslingor och kuddar. Där blir min näst picknick-spot. Anyhow, tack för detta! xx

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

sjuk grej

Var inne på Pinterest och såg en text jag verkligen kände igen. Typ jättemånga gånger har den blivit pinnad, skriven i olika typsnitt och hej och hå. Jag kände igen den liksom inne i mig och ba…. fast vänta här nu. Jag har väl skrivit denna? Såklart är det någon annan som har länkat in sig själv som källa vilket är skitsamma pga blir bara smickrad egentligen, men efter en stunds googlande insåg jag att det fan visst är jag som skrivit. Så, inte för att claima men för att påminna, från Michaela år 2014, ett par sanningens ord som behövs mer nu än någonsin:

  1. Michaela! Ramlade in här för första gången och fastnade direkt. Wow. Har du skrivit något längre? En bok? En novellsamling? Snälla överväg det annars! Fastnade så för ditt sätt att skriva

    1. Heej! Roligt att höra. Välkommen! Och tack! Jag håller på 🙂 Kommer nästa sommar om allt går som det ska. Hoppas du läser!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Rapport

Ja men hejsan. Sådärja, nu ska jag sluta upp med diverse deppiga små uppdateringar. SÅ! Låt mig istället berätta om vad jag gjort på senaste.

Jag har ju varit med lite lite i Nellys nya dramaserie Filter som ni förhoppningsvis sett. Om inte, gör det bums! Jag var egentligen castingansavarig för huvud/större biroller säsong 1 men fick en miniroll som mig själv av hon som skapat serien. Linnea heter hon, så jävla smart och bra på att skriva för övrigt. Anyways, var på inspelning för säsong 2 där jag är lite med i något avsnitt igen. Så kul? Måste bli skådiz?

Sen var jag hos Dasha som hade lunch hemma hos sig för Carolina Herreras nya doft. Hon är kul hon, Dasha.

Snackade mest med Elsa som jag tycker så jävla mycket om. Så bra människa. Tveklöst även Sveriges vackraste kvinna.

Mickan & Petra haggade på.

Sen drog jag till min älskade vän Fannys lanseringsmyz för hennes väskmärke Chêne. Så jävla duktig är hon. Så snygga väskor gör hon. Så SÖT E HON ahhh

Jag, min beztiz Linn, Fanny och Susanna på Tictail drack drinkar gjorda på rosé och typ vete fan? sodavatten eller nåt det var svingott

Sen var jag och Linn på Join the Riots spelning på Lydmar. Jag älskar ju dom, ni borde verkligen lyssna. HÖR DU MAJJJ

Sen har jag också ätit middag med säliz, eller Robert som han heter. Typ kanske världens mjukaste finaste roligaste person om också råkar vara regerande världsmästare i matlagning. Så sjuk jävel. Så fin.

Sen ville jag bara säga tack för alla mail, tack för kommentarer, tack ni som vågar komma fram på krogen etc. Jag undrar ibland om jag verkligen är gjord för att orka hålla på och fläka ut mitt liv såhär eller i skrift etc och jag blir fett stärkt av att ni säger fina saker. Verkligen. Sluta aldrig så slutar aldrig jag! Nu ska jag bada och kolla på något nice och inte tänka på allt skit. Puss

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

När tystnad blir ett främmande ljud

När allt annat tystnat hör jag bara mitt hjärta skrika:

– jag saknar honom jag saknar honom jag saknar honom

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Krönika 7 – att möta det som bränns

Denna skrevs i mars sista veckor och publicerades i senaste numret av Veckorevyn.

Det är något visst med våren. Naturen tar oss i hand och säger åt oss att blomma ut, vi med, vi som så länge nu varit stängda och låsta. Vi har frusit så långt in i oss att tiden nästan stannat bakom lagren av kläder vi omslutit oss i. Det sker något nu. Försiktigt skakar vi av oss. Vi vaknar till, börjar se oss om igen. Vi andas ut. Vi börjar om.

Efter en vinter av dåliga vanor och för mycket festande bestämde jag mig för att gå på detox. Ingen hej-jag-tänkte-dricka-lite-fruktjuice-och-bli-smal-detox, utan en som är som en högtryckstvätt från insidan och ut. Med värmen kom en känsla, en påminnelse om ett trögflytande lager av något som legat strax innanför huden i månader. Det kändes som ett pulserande kretslopp av ångest och giftiga saker som jag nästan kunde ta på, men inte klä av mig. Jag stod inte ut, så jag blandade snällt min renande dryck och längtade tills det skulle sluta flyta och pulsera runt saker som gjorde mig tung och trött.

Jag drack min cleanse och dagarna gick. Om nätterna låg jag vaken och tänkte på tiden som varit. Fingrade försiktigt igenom katalogen i hjärnan över män, vänner, över situationer. Man hinner vara med om så mycket som man aldrig hinner fundera över, det märkte jag av mer än någonsin då jag insåg hur mycket av allt som kändes fel när jag nu var tom på annat. Man lägger så mycket åt sidan i förhoppningen om att det ska försvinna någonstans. Man tänker att, jag tar det sen, eller, om jag bara försöker gömma mina känslor så går det enklare att glömma. Men du förstår, allt tar vägen någonstans. Allt sprids till en början ut och stannar obemärkt i hörn av dig du inte tänker fanns. Till slut måste dock allt samlas.

Och man inser. Man kan inte fly. Man måste möta det där som skaver, man måste göra sig av med de som tar mer än de ger. Man måste rensa ut de människor som även i dess frånvaro lever kvar på ett giftigt och trögflytande sätt, strax under huden, som man inte kan få ut av att dricka rensande dryck. Problemet, eller merparten av det, ligger inte det man stoppat i sig. Det ligger snarare i vilka man bär i sig. I den ångest de lämnar kvar. I det gift som lever under ytan av deras ord eller tystnad.

Vi alla har såna. Människor som vaggar en i falsk trygghet, personer du vill ha kärlek av men som aldrig riktigt ger det tillbaka, utbytesfattiga relationer, människor vi hjälper utan att någonsin få ett tack. Människor vi ser men som inte ser oss. Det är dem som är det riktiga giftet. Det är dem som måste detoxas bort.

Jag drack min sista dagsranson av min cleanse och gjorde en lista över personer som måste bort. Killar som bara står och stampar, kompisar som inte är förmögna att bete sig som de bör. Dessa människor är nu ur mig. De är kvar i vintern, kvar i kylan där inget ännu blommat.

Inget lager är kvar i mig. Inget skaver där under huden. Jag andas in den varma luften när jag med lätta steg går mot de jag faktiskt älskar och vill bära kvar. När var det sist du rensade? För du vet, det är något visst med våren. Det är nu du kan skaka av dig, vakna till och se dig om. Det är nu det är dags att andas ut. Det är nu det är dags att börja om.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

God natt

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

När jag inte längre ringer honom

Det är en underlig sak, detta med att efter så lång tid komma ihåg igen hur det känns när man har så många ord. Saker att säga. Grejer jag vill berätta, roliga småsaker som hänt som jag vill dela med mig av till dig.

Istället ligger allt i drivor, i trassel inuti mig, och sakta förlorar sin mening.

Jag hade glömt hur det känns bara, det där när man så gärna vill ringa och säga allt det lilla

till en enda, men inte kan.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Anna på karlsviksgatan

Åkte hem till min fina vän Anna igår kväll. Vi hade massor att prata om och tycker himla mycket om att umgås, så jag släpade mig från mamma i en Bzzt (som är typ små taxi-moppar med tak?!) och möttes av detta.

Hon är så vacker och cool. KOLLA PÅ HENNE!

Hon bjöd mig på svingod chévresallad med zucchini, nötter, bakade rödbetor, kål och lite sååå va.

Vi pratade med hennes gulliga killkompis på FaceTime som hette Felix. Felix tyckte att jag skulle följa med honom och Anna till Italien i sommar. Han hade blåa ögon och pratade som bara gbg-are pratar – romantiserande och fyllt av adjektiv. Samtidigt så bläddrade jag loss i Annas böcker, hon är konstnär och är så jävla mysig som gör såna här utöver det hon faktiskt målar.

*så fint*

Sen rökte vi 10 cigg till och Anna gjorde iordning sig för att gå ut. Jag var inte riktigt på humör så släppte av henne för äventyr och åkte hem till min goa mamma igen. Myz.

 

 

 

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Midsommar yeahhh

Ja nej men då ska man väl ta och berätta om sin lille midsommar då!

Luchen var kommen! Åt fort som man alltid försöker skita i. Så sjöngs det lite visor men alla sög på det så det gick sådär.

Kockisarna hade styrt ihop sån sjuk mat. Dels denna västerbottenpaj som fick mig att bryyyyta ihop

*obligatorisk bild*

Så gölliga människor. Var otroligt svårt att få alla att stå still såhär länge så uppskatta denna bild ordentligt. Ur bild: hälften av gänget pga omöjligt att få ihop

Älskar denna sjuka människa ändå. Tungan till trots.

Det spelades ofc kubb och Jesper var helt sinnessjuk på skiten???? Fick ner alla utan att blinka?????? Aja. Nedan följer bilder på folk som är kära och gulliga.

Inte kära men goa singlar i sina bästa år. 

Sen åts det mat igen, spelades beerpong för fulla muggar (vi vann 2 utav tre matcher så känns fett OK) och snackades på. Jag tog det rätt lugnt och var i säng innan 01 som den jävla haggan jag är. Sen vare sopslängning och hemfärd. Gick hem till mamma, grinade lite i hennes famn sen slaggade jag i tre timmar. FETT SKÖNT. Ok det va det om det herrå!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Bakisbrunchens mamma

Hej och hå. Idag kanske man inte mår toppen nej. Men! Misströsta ej. Denna bakisdödare gör susen och är relativt chill att laga.

Du behöver:

Bacon, hur mycket du vill och/eller behöver

Färsk bladspenat

Sötpotatis, en stor helst

Ägg, hur många du vill och/eller behöver

Hollandaise (köp klar för fan, ingen orkar vispa ihop skiten på bakfyllan)

Flingsalt, muskotnöt, peppar, honung

Ättikssprit

Skär sötpotatisen på sidan liksom så den ser ut som en skiva bröd. Gör två stycken per skalle. På med lite honung, muskotnöt (skit i om du inte har), salt och olja. In i ugnen på typ 200 grader i typ 15 min.

Vatten i kastrull på medelhög värme, det ska inte koka utan typ. Bubbla så det nästan kokar om ni fattar? I med en kork ättikssprit. Knäck äggen i nåt glas eller kopp eller decilitermått eller ja du fattar. Häll sedan ner ägget lite försiktigt i vattnet. Rör om långsamt med skaftet på en slev så ägget samlar sig. Kör i typ två åt gången. Ta upp då det börjar se fast ut nog att hålla på en stekspade.

Stek bacon hur fan du vill.

Ta dina sötpotatismackor, lägg upp på snygg tallrik. Denna kommer från By Mutti om man undrade det. På sen med bladspenat, bacon, äggen/ägget och sen ös på med hollandaise tills du skäms. På med flingsalt, peppar och kanske lite muskot igen.

SEN MÅR DU SOM EN DROTTNING VILL JAG LOVA!

Puss lycka till skriv om det är något som är oklart så förklarar jag!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..