Readers Friday: ”De där andra fem procenten spelar ingen roll”

Denna text är en del av utmaningen ”skriv om lycka”. Läs mer här. Vill du också skicka in din text? Maila mig på readersfriday@gmail.com eller gå med i vår Facebookgrupp. Glöm inte att säga om du vill vara anonym eller ej. 


Jag springer hem från bussen i mina fula hörlurar från Urban Ears som jag har snott från någon på någon fest för flera år sedan. Musiken exploderar när jag höjer volymen till max och ljudet tränger sig igenom mina trumhinnor, ut i blodomloppet och rakt in i hjärtat. Det är snöblandat regn och jag har på mig pälsjacka och mockaskor och har som vanligt inget paraply. Ändå kommer jag på mig själv med att hoppa fram på gatan som en idiot, som ett litet barn som har ätit för mycket socker, eller som en tonåring som har druckit sin första Red Bull. Jag ler mot främlingar och hälsar på någon tjej som jag gick en termin med i ettan på gymnasiet när jag handlar på Ica. Vem är jag ens? Ingen jävla aning. Men jag vet att jag inte tvekar ens en gång på att ta upp mobilen och svara dig sekunden det plingar till i fickan, även fast det spöregnar, jag bär på tusen saker, mina fingrar är sönderfrusna, och jag som vanligt inte har något paraply. Ändå svarar jag på din töntiga snap, dansar fram på gatorna och sätter på Pari med Hov1 för att den påminner om dig. Jag är en livs levande klyscha men jag älskar det.
Och även fast jag dagen innan stod på Café Opera och ville gråta och skrika rakt ut för att jag hatade musiken, hatade människorna, hatade mitt ex och svor till mig själv att aldrig aldrig aldrig sätta min fot där igen så är jag lycklig. Och även fast jag spillde ut en burk svindyrt flingsalt över hela köket imorse, kom tjuofem minuter försent till skolan som vanligt och faktiskt grät lite på toan igen, så är jag så jävla lycklig. Och även fast jag alltid kommer att välja helt fel klädsel efter det snöblandade regnkaoset, och även fast jag alltid kommer välja att lämna paraplyet hemma för att jag alltid har för mycket saker att bära på, så kommer jag skita i allt och dansa hela vägen hem i regnet och vara lycklig. Det är liksom okej. För jag mår så jävla bra nittiofem procent av tiden, att de där andra fem procenten inte spelar någon roll.

Skribent: Anonym

LOADING..